Valdag

Har gjort mitt val. Ångrade mig genast. Jag önskar att jag hade avstått. Eftersom jag deltog i valet är jag medbrottsling. Oavsett vilka som vinner har jag godkänt systemet. Dessutom hade jag garanterat inte röstat fel.

Det är inte så att jag är politiskt ointresserad. Men hur ska jag kunna bestämma mig för vilka som ska styra landet?
Jag får ångest av att välja pizza. Ångrar mig alltid direkt efteråt och önskar att jag tagit en Calzone istället. Efter maten ångrar jag mig igen och önskar att jag tagit en sallad.

Det var samma sak med fotbolls-vm. Jag tippade att Sverige skulle åka ut mot Tyskland samma dag som lottningen skedde men jag lät mig dras med i en kollektiv känsla och när VM började var jag optimist. Jag började tro på Sverige.

När jag röstat tog jag min son Sam till restaurang Hjälmaren i Årsta. Vid bordet intill pratade man om valet och läget i landet.
- Unga idag vet inte hur bra de har det, sa en dam.
- De har aldrig behövt kämpa, sa hennes man.
Folk gick förbi. Alla var ute. Folkhemmet mobiliserade. Jag kände mig som om jag befann mig i ett av DNs milt nedlåtande reportage om vanligt folk.
Sam fick pannkakor, jag åt plankstek med stor stark. Det var ett erbjudande och jag slog till. Också det ett val som jag ångrar i efterhand.