fredag, februari 16, 2007

Ölutjämning

Igår åt jag och min fru lunch på Fenix på Söder. "Förmodligen Söders bästa luncher" står det på en skylt utanför. Charlotta och jag har gemensam ekonomi, vilket i princip betyder att jag lever på henne, men att vi inte gör skillnad på hennes och mina pengar. Den som har betalar.
     Det var hon som kommit först, tagit bord och beställt åt oss båda och när vi ätit färdigt bad hon om notan. Jag stirrade in i väggen hela lunchen och såg inte ens kyparen som kutade runt och skickade ut Söders förmodligen mest stressade luncher. När han kom med notan, lade han den först mitt på bordet med riktning Charlotta. Sen ryckte han upp den och placerade den framför mig med orden: "Förlåt mig. Skandal!"
     "Vi har gemensam ekonomi, sa jag. Och dessutom lever vi på 2000-talet."
     Charlotta betalade. Söders förmodligen mest träskallige kypare tog pengarna med orden: "Det verkar så."

Alltså vad är detta? Vilken sorts homosapiens är det som håller på så här? Vi skriver 2007 när vi undetecknar våra babs-slipar på krogen, men de som tar emot dem är ofta kvar på 50-talet. För det första är det förnedrande för Charlotta att han förutsätter att hon vill bli betalad för, som om hon inte hade ett eget liv utan behövde en man som tar hand om henne.
     För det andra är det att upprätthålla och försvara ett jävla skitsystem där män förväntas köpa sig in hos kvinnor.
     För det tredje är det förnedrande mot mig som är torsk hur jag än gör. Antingen går jag med på hans neandertahlarstil och mår dåligt, eller så säger jag ifrån. Men jag framstår bara som en mes som inte betalar eftersom det sällan finns tid att prata med primaterna som förespråkar en ordning där mannen är "the provider" och manligheten mäts i tjockleken på plånboken.
     Vad ska man göra?

En kompis jag jobbade med på radion tjänade några tusen mindre än jag. Hon var tio år yngre, så det var inte helt konstigt, men då vi gjorde samma jobb införde vi en ölutjäming: den som tjänade mest betalade bärsen. Vi höll på tills vi inte längre kom ihåg vem som tjänade mest. Då ansåg vi det rättvist.
     Vad jag minns undvek vi Fenix.