Total handlingsförlamning

Om det var tillbaka till framtiden i Lördags så tog framtiden några steg tillbaka idag. I mitten av första halvlek konstaterade jag att det var länge sedan jag såg så många dåliga försvarsinsatser.
   Då stod det två noll. Sen började de riktiga tabbarna.
    Sveriges U21-landslag gav den totala handlingsförlamningen ett ansikte när de spelade med 0-5 mot Serbien och spelade bort sig från U21 EM.

Sverige hade ett mycket bra utgångsläge inför den avgörande matchen efter att de vunnit med 3-0 på bortaplan. Sveriges taktik var att backa hem och försöka slå långa bollar på den ensamme anfallaren Henok Goitom.
    Att försprånget var uppätet redan i paus skvallrar om att taktiken inte var speciellt framgångsrik.

Vad Lennartsson och Söderberg pratade om på bänken kan jag inte begripa. Inget av deras byten lyckades förändra matchbilden med så mycket som en liten pixel.
   Laget låg under med 3-0 i paus, ändå gjordes inga taktiska byten.

Antagligen lät det som det brukar:
   – Ska vi ligga kvar med Henok (Goitom)?
   – Vi knäcker ju en kille. Han har det tufft.
   – OK, då ligger vi kvar med Henok.

Henok Goitom har mer än en gång kallats för den nye Zlatan. Idag levde han upp till den liknelsen på det allra sämsta sättet som överhuvudtaget är möjligt. Under första halvleken räknade jag till en lyckad insats. En passning till Erkan Zengin. För övrigt låg han mest, eller gick omkring och klagade på att bollen inte kom där han ville ha den.
   Han hade chansen att göra 1-0 och kanske avgöra matchen, men var för långsam och kom inte ens till avslut. Minuten efter gjorde Serbien 0-1 och där vann de matchen.

Nu var det inte Goitoms fel att Sverige förlorade. Det är aldrig en anfallares fel när laget släpper in fem mål.
   Det är ingen idé att gå in på alla fel. Sverige gick in på planen och körde ner hälarna djupt i den mjuka mattan. Behagligt tillbakalutade lät de sedan bollarna studsa in.

I 38:e minuten gick min 6-årige son och lade sig frivilligt.
– Lika bra att hålla på Serbien, sa han. De kommer att vinna.
   Han förstod mer än lagledningen som inte verkade kunna dra några slutsatser av första halvlek.

I andra halvlek kom till slut några byten. Pontus gick ut och Rasmus eller Sebastian kom in men det spelade absolut ingen roll för Sverige gick inte ut på Edsbergs IP för att spela fotboll.
   Fan vet vad de gick ut för att göra. Ursäkta svordomen, men det blev faktiskt 0 – 5 och då är en och annan svordom på sin plats.

Det märkliga var att ju fler spelare som kom in desto mindre fart blev det. Kvar på bänken satt goda målskyttar Ola Toivonen och Joakim Sjöhage.

Det intressantaste ikväll var ändå inte siffrorna 0-5. Det var siffran 9102. Så många har aldrig sett en U21-match i Sverige.
På läktarna dominerade de Serbiska fansen från start till mål.
   Var finns den publiken på allsvenska matcher? Många allsvenska klubbar skulle nog gärna ha den till sina arenor.
   När Assyriska gick upp i Allsvenskan trodde många att de skulle innebära publikfester över hela landet. Tyvärr kunde Assyriska inte ställa upp en trupp som höll för Allsvenskan, och inga fans, inte ens Assyriskas, tycker det är roligt att följa ett lag som bara förlorar.
   Men den sorts nätverk som mobiliseras när Serbiens U21lag spelar i Trollhättan borde kunna mobiliseras även till Allsvenska matcher. Men då krävs det att lagen har något som lockar publiken och gör att de kan identifiera sig med spelarna.
   Jag tror inte man kan överskatta vikten av att ha spelare med invandrarbakgrund i Allsvenska lag.
   Jag gör mig inga illusioner att Allsvenska lag ska ta något ansvar för integration. Men jag vet att de fattar pengar och publiksiffror. Och Serbiens klack på Edsbergs IP skulle förgylla vilken Allsvensk ståplatsläktare som helst.

Även på Råsunda var publiksiffran intressantare än matchen ikväll. Fullsatt i en träningsmatch mellan Brasilien och Ecuador. Bilderna på hysterin kring brassarnas träning var en bild av Sverige.
    Så ser det inte ut när Petter Hansson går ut från spelarhotellet. Orsakerna till det är för många för att ta upp här. Men det tål att tänkas på.
    Speciellt en kväll när Sveriges framtid förlorat med 0-5 på planen och 0-10 på läktaren.