100 skäl att inte bjuda mig på middag

En kompis till mig har en tradition att bjuda några av sina bekanta på middag var vecka. Det är en stående inbjudan där man kan komma och gå som det passar. Nu under hösten dröjde det där mejlet som berättar att säsongen drar igång. Jag låg på natten och undrade om jag blivit struken från listan, om jag gjort något fel, om jag varit otrevlig, otacksam eller bara mig själv lite för mycket för att bli inbjuden.

Till slut skrev jag ett mejl till kompisen och frågade varför. Jag skrev att jag kommit på 100 skäl till varför jag inte blev inbjuden, och det skrämde mig att jag kom på dem så lätt.

Jag fick svar att jag inte var struken, men att de skulle dra igång igen nästa vecka. Jag var välkommen. Men han skulle gärna vilja höra om de där skälen.

Okej, jag överdrev när jag sa att jag hade 100 skäl. Men jag är inte den som inte tar en utmaning. Jag startar nu en ny serie: 100 skäl att rata mig. I linje med allt på denna bloggen kommer den att vara oregelbunden, ofärdig och skissartad.

100 skäl att rata mig.
1. Jag lyssnar inte när andra pratar. Jag är mer intresserad av att prata själv.