Atombomb

Läste i en bok av Stephen King om hur han gick i månader och funderade på hur han skulle lösa ett problem i handlingen i en av sina böcker. Så en dag, när han var ute på promenad, kom han på det: "Just det, det ligger ju en atombomb i garderoben på det hotellrum där alla människor är samlade. Den tar jag och spränger."
    Jag tycker det är roligt. Spräng skiten i luften. Det är det enklaste. Lite som "alla dör på slutet".
    På väg från förskolan fick jag en liknande upplevelse. Varför inte bara göra saken enklare? Spräng huset (bildligt talat) istället för att hålla på att krångla.

(Jag såg två lantmätare idag. Lantmätare arbetar både ensamma och i par. De hade två gula stativ. Jag stegade avståndet mellan de två stativen och fick det till cirka 148 meter.
    En lantmätare använder inte så vaga begrepp. De utför noggranna mätningar. Navigerar efter fasta punkter. De mäter en sträcka ner till minsta millimetern. De kan med exakthet säga var de befinner sig.
    Det kan finnas skäl att anta att deras noggrannhet erbjuder dem större frihet än den som vi som rör oss utan uppfattning om vår position upplever.)