klassåterträffar

Eftersom Mymlan tog upp klassåterträffar i en kommentar måste jag säga nåt om det. Nästa år är det tio år sen jag gick ut Journalisthögskolan. Tio förbannade år. Och cirka etthundrafemtio år sedan jag gick ut högstadiet. En gång hade vi femårsjubileum för gymnasieklassen. Det var ingenting. Alla var som vanligt. Tioårsfesten rann ut i sanden och sen dess har jag aldrig varit på en återträff.

Jag är rädd för dem. Det känns inte som att mina framgångsrika och ekonomiskt lyckade klasskamrater skulle sätta värde på hur många träffar jag har på min blogg. De är VD-ar och företagare och forskar efter vaccin mot cancer och AIDS. Jag sitter framför en dator efter ett botemedel mot kroniskt missnöje.

Ibland träffar man nån från förr. Man tar ett glas och snackar lite. Eller lyssnar. Det kan vara skönt. Men man konfronteras med sitt förflutna och jag vill sällan se bakåt. Jag vill sätta händerna för öronen och skrika medan jag rusar. Sisten till helvetet vinner.